HASSELBACKEN

Under lång tid var Hasselbacken navet för Stockholms nöjes- och kulturliv. I dag förvaltas det kulturarvet av Qarlbo Property tillsammans med Cirkus Venues.

Från 1760-talet när namnet Hasselbacken etablerades inom stadens krognäring, under Bellmans dagar och ända fram till 1970-talet var platsen en av stadens mest välbesökta nöjesetablissemang. Hasselbacken har spelat en central roll i Stockholms nöjesliv och även för Stockholms matkultur i och med restaurangskolan som drevs mellan 1947 och 1969.

På 1700-talet var de hasselbevuxna sydvästsluttningarna på Södra djurgården ett populärt utflyktsmål för Stockholmarna. De blev tidigt gröna på våren och nåddes lätt både till fots och med häst och vagn, men också med den täta roddtrafiken från Stadsholmen.

Den äldsta krogen, som omtalades första gången 1748, var en öl- och våffelstuga som låg intill en smedja och kallades Dunderhyttan. Den kan ha varit en av de många krogar Bellman besökte och besjöng i Fredmans epistel 25 ”Blåsen nu alla – Ulla Winbladhs öfverfart till djurgården”.

Sedan den tidiga Hasselbackskrogen låtits förfalla byggdes 1816 ett nytt hus i korsvirke på samma plats. Det är det huset som kom att kallas för Gubbhyllan. 1836 köptes det av grosshandlaren Gottlieb Michaelsson, som 1837 lät uppföra ett nytt corps de logi bredvid det gamla huset. Det nya huset blev en 25 meter lång byggnad i två våningar i trä. 1850 ansökte han om att få ” hålla Wärdshus för den bättre allmänheten”. Men efter avslag på ansökan sålde han det 1852 till konditorn Jacob Wilhelm Davidsson. Då hade det åter kommit att kallas Hasselbacken.

Davidsson hade bättre tur och fick tillstånd att driva värdshus på Hasselbacken. Det öppnades i maj 1853 i Michaelssons huvudbyggnad från 1837. Då inleddes Hasselbackens storhetstid.

Den stora ombyggnaden kom 1863-64, då ett mindre hus sammanfördes med huvudbyggnaden och försågs med övervåning som blev en mindre festsal. Arkitekten Johan Fredrik Åbom anlitades för att gestalta en yttre helhet med två flyglar och en gracil veranda utmed hela fasaden. På terrassen byggdes först en mindre paviljong och senaren en större musikscen.

Hasselbackens terrass blev snabbt legendarisk och en omistlig del av Stockholms nöjes- och uteliv. Vackra sommarkvällar kunde upp till 1 000 personer serveras på terrassen, verandorna, i festsalarna och Gubbhyllan. Specialarrangemang kunde göras för upp till 2 000 personer – vid tiden Skandinaviens största etablissemang.